Ölprovning - Nils Oscar Extravaganza

Busiga Björnars extravaganta ölprovningar fortsätter och det är fortfarande Svenskt och Mikro som gäller. Nils Oscar är gamla Kungsholmens Kvartersbryggeri som flyttade till Nyköping och blev Nils Oscar med hela Sverige. Man gör rätt stabila öl och är helt klart kompisar med monopolet då det är rätt lätt att få tag i deras produkter. Det man inte hittar i butik är riktigt lätt att beställa då man inte har kollikrav på sina produkter. Enbart på grund av detta så skulle vi vilja utnämna Nils Osvar till bästa bryggeriet, i alla fall i Nyköping.
Till ölen...

NILS OSCAR PILS
En pils som det är lite svårt att få tag på. Den finns på ett tjugotal bolag och det är lite synd för den är faktiskt rätt bra. Det är rätt konstigt att den inte finns på fler ställen då den är en crowd pleaser av stora mått. Den känns rätt gedigen och välgjord. Smakerna är riktigt sammansatta.
Betyg 2/5 Janne 4/5 Nixon

NILS OSCAR KALASÖL
Här var det något helt annat. En rejält ointressant öl som förvisso ser ut som en öl men knappt smakar som en. Den är i Koff-klass, även om den rätt intressant benämns som bärnstenssmakande av en av oss.
Betyg 1/5 Janne 2/5 Nixon

NILS OSCAR GOD LAGER
Den här smakar rökt fisk. Väldigt, väldigt mycket. Det är svårt att skriva något annat då den verkligen bara smakar rökt fisk, rakt upp och ner. Rökt fisk. (Inte rököl, utan rökt fisk.)
Betyg 1/5 Janne 2/5 Nixon

NILS OSCAR KALASPÅSKÖL
En öl som legat så länge så den enligt bäst-före-datumet skulle gått ut dagen efter, men det har verkligen inte gjort den illa. Den är virvlande vilket förvisso speglas i att den är rätt lätt i koncistensen. Den smakar kola och mogen frukt, riktigt bitsk och underbar. I eftersmaken känner man av stearin, men den är helt klart avantär.
Betyg 3/5 Janne 4/5 Nixon

NILS OSCAR INDIA ALE
Här har vi något riktigt syltigt. Det här är åh, så bra. Som en paislytapet. Som Chapterhouse.
Betyg 3,5/5 Janne 4,9/5 Nixon

NILS OSCAR RÖKPORTER 2007 vs. NILS OSCAR RÖKPORTER 2010
Ett litet battle blev det mellan gammal och ung, där vi måste säga att den gamla tog hem segern. Båda portrarna är torra och rejält kolrökiga. En rolig sak är att man direkt kan skilja dem då den nyare har ett vitt skum medans den äldre har en lätt brunfärgat. Den äldre är även fylligare och har en betydligt rejälare doft, något som förvisso kan ha varit resultatet av att de serverades i olika glas. En underbar porter dock, oavsett ålder.
Betyg 4/5 2007 4/5 2010 Janne 4/5 2007 3/5 2010 Nixon

NILS OSCAR COFFEE STOUT
Den borde heta Kalas Stout då detta är riktigt lajbans. Fruktigt och avantärt på samma gång. Det här är LCD Soundsystem. Det här är MC Tunes The only beer that bites. Det här är gårdagens kaffe idag och i framtiden. Det här är Coffee Stout.
Betyg 4/5 Janne 3/5 Nixon

NILS OSCAR IMPERIAL STOUT
En rolig grej är att jag började göra anteckningar om att den här var helt galet fruktig och stickig och lambicig och galen innan Nixon påpekade att den var deffekt. Mycket riktigt, ättika och vinäger. Synd på en öl som jag vill minnas är rätt god.
Betyg -/5 Janne -/5 Nixon

NILS OSCAR BARLEY WINE
Den här är gangsta rakt av.
Betyg 4/5 Janne 4/5 Nixon

NILS OSCAR SORACHI BLOND
Här börjar kvällen ebba ut, men den här ölen var överjävlagod. Lättdrucken till skillnad mot gangstaölen innan, men med grymma kvaliteter. Man kände att det var något härligt man hade i munnen.
Betyg 4/5 Janne ?/5 Nixon

BONUS: NILS OSCAR HARVEST ALE
Den här fanns inte på systemet när provningen var men till denna text har den druckits. Den är faktiskt inte så bra. Den är sträv och märklig. Till viss del känns den som en överhumlad kalaspåsköl då den faktiskt har fina toner men med en otrevlig beska som förstör. Kanske att man kan lagra den till bättring.
Betyg 2/5 Janne ?/5 Nixon

Ölprovning - Oppigårds Extravaganza

Det var någon helg sen som Busiga Björnar slog sig ner med en dramaten fylld med den ädlaste dryck i Tantolunden för att göra en riktig ölprovningsextravaganza. Upplägget var simpelt. Vi skulle prova alla öl från Oppigårds bryggeri som fanns tillgängliga från Systembolaget. Det ramlade även in någon flaska som inte längre finns kvar i hyllorna men dock i våra ölförråd. Betyget ges som en helhet och rätt spontant, men man kan väl säga att ett är underkänt, två godkänt, tre bra, fyra utmärkt och fem yttersta världsklass. Tre öl ansågs vara utmärkta, vilket var rätt väntat med tanke på att vi valt Sveriges i särklass mest hyllade bryggeri. Vi kommer möjligen återkomma med liknande ölprovningar i framtiden, antingen på bryggerier eller teman.


Oppigårds Single Hop Ale
Först i testet blev Single Hop Ale, en av Oppigårds ordinarie öl. Ordinärt var också ordet som först dök upp. Det är citrusen som får stå för fiolerna, och med den kittlande kolsyran så känns den riktigt uppfriskande. I bakgrunden så känner man toner av vetesurdeg, vilket är ytterst angenämnt. Single Hop är trots sin fasta plats på bolagshyllan en sommaröl, och som en sådan riktigt bra. Men den sticker inte ut, den är främst en törstsläckare.
Betyg 3/5




Oppigårds Easter Ale
Nummer två för dagen blev en Easter Ale som legat på kylning ett tag. Hurvida månader i kylen har gjort den gott eller ej vågar jag inte riktigt svara på, då jag inte drack någon färsk. Men det som slår en direkt när man häller upp denna öl är vilken otroligt vacker färg den har. Som kåda, eller möjligen bränt socker. Sötma är också något som är väldigt tydligt i smaken. Vi känner smak både av aprikos och torkad frukt. Om den förra ölen var en törstsläckare så är det här en typisk matöl. Stor kropp och mättande. Den får betyget tre, vilket i vår bok betyder bra.
Betyg 3/5




Oppigårds Golden Ale
Golden ale är testets besvikelse, i den mån man kan kalla en öl som ändå får ett betyg som ligger mellan godkänt och bra för besvikelse. Det är Oppigårds första öl i prokuktion och man förstår syftet med den. Som en standardfatöl fungerar den bra, men stöl är inte riktigt vad vi vill komma åt. Ska man ge ett plus så har den en underbar sepiafärg och den är lättdrucken.
Betyg 2,5/5




Oppigårds Amarillo Spring
Det här är kärlek. Vi vill påpeka att flaskan vi öppnar är från februari och således borde tappat i humlighet, men för första gången under ölprovningen så får vi svårt att hålla balansen, och det beror inte på alkoholen. När jag häller upp ett glas så slås jag med våld in i apelsingården där Don Corleone dör i Gudfadern. Frukt i massor. Jordtoner. Värme. Det är omöjligt att beskriva hur bra denna öl är. Men ett exempel är att det är den enda ölen jag kommer ihåg att jag drack under "The Lost Weekend" i Göteborg. En merit så god som någon.
Betyg 4/5




Oppigårds Inwit
Det var med detta öl som Peter Högström vann hembryggnings-SM 2009. Priset var att få brygga sin öl på Oppigårds bryggeri. Inwit är en invit till Witbier av belgisk karaktär. Ölen är dunkelt ljus, som en vitamindryck. Den smakar väldigt lent och nyttigt, vilket känns som aningen knäppa upplevelser. Kryddor som korriander, stjärnanis och svartpeppar ger den en karraktär som passar får den att passa in perfekt till sommarbuffén.
Betyg 4/5




Oppigårds Summer Twist
Summer Twist skulle bli fortsättningen på Amarillo Springs segertåg under 2010. Vi håller med till viss del. Det här är en riktigt bra öl, men den känns inte så somrig som man kanske skulle kunna tänka sig. Amarillo används, men den är ingen humlebomb på samma sätt som Amarillo Spring. Den går förvisso vilse i tallskog och på vägen hem rasar den ner bland enbär. Vi kommer nog köpa på oss ett gäng och dricka till en mustig gryta när vädret är emot oss. Betyget kommer säkerligen höjas med en halv poäng då.
Betyg 3,5/5




Oppigårds Slåtteröl
Slåtteröl, eller Slaughteröl som den heter i våra kretsar, är en riktigt fin lageröl. Den har snabbt blivit standardölen när det vankas parkhäng eller bortamatch. Anledningen är enkel. Det är en bra öl. Man känner en fin sötma i den som balanserar på ett gulligt sätt mot humlens småcitrustoner. Nästintill som en bakelse.
Betyg 4/5




Oppigårds Starkporter
För att avsluta provningen så plockades det fram en porter. Våra anteckningar från denna öl berättar inte allt för mycket om vad vi egentligen stötte på, annat än att det var en riktigt fin avslutning. Jag vill minnas att Nixon tyckte att vi skulle lyssna igenom hela Closer med Joy Division endast för att betona hur bra denna rundade av kvällen. Den var föga förvånande vackert kolsvart och hade mjuka men ändå brända toner i smaken. En bra porter.
Betyg 3,5/5

Ölprovning - Mikkeller 1000 IBU

MIKKELLER 1000 IBU
SB 11765 / 375 ml / 9,6%/ 99 kr
BETYG 4,75/6

Häromveckan så slog vi oss ner vid ett prickigt köksbord i en närförort till Stockholm för att provsmaka ett av vårens stora öl. De danska bryggarna på Mikkeller har gett oss mycket gott, och när man blir lite exprimentsugna kan man skaka fram storverk. 1000 IBU är en underbar humlebomb. Den innehåller, enligt ingrediensförteckningen, humle, vatten, humle, malt, humle, jäst och humle. Det är därför inte konstigt att den doftar som en sommarkväll på en skärgårdsö. Aprikos och blött gräs slår emot en. Det är midsommar i dess renaste form.
Detta öl är rejält starkt, nästan 10%, men det är inget som ens kan skymta förbi i smaken. Den är helt underbart balanserat, och den smakar inte sönderhumlad, som man kanske kunde väntat sig. Otroligt len, med en fruktig och fräsch smak. Jordgubbskräm tyckte någon, och ingen sa emot. Den är självklart besk, något annat vore konstigt, men det stör inte, utan blir mer en bitig avslutning av vad som nästan måste kallas en dessert.
Med det priset som 1000 IBU har så förväntar man sig något utöver det vanliga. Doften och smaken är riktigt, riktigt bra, men det är inte hundrakronorbra. När flaskan däremot är snyggt förpackad i pappersomslag som gömmer en piccoloflaska med champagnekork och hela rasket, då kanske det inte sved så hårt ändå.
Det jag vill ta med mig från denna öl är främst det engagemang man känner när man ser och dricker den. Den har ett utseende som slår allt annat. Den har ett kompakt skum och ölen är nästan bronsfärgad, helt ogenomtränglig. Underbart. Världsklass.