Två Busiga Björnar hade bestämt sig för att avsluta sommaren? genom att gå och se Håkan göra sin fjärde konsert på Gröna Lund på lika många år.
Vi kan redan nu säga att Busiga inte gillar Göteborg, ja man kan till och med utan att överdriva påstå att vi rent av hatar Göteborg. Men ingen regel utan undantag som det så lämpligt heter.
Busiga Björnar gillar nämligen Håkan, vi gillar Håkan rejält.
Nu blev resan ut på härliga Djurgården en mardrömsresa, först passerar 12?! stycken bussar Norrmalmstorg utan att ta upp fler passagerare. Det kan dom nämligen inte då dom är fulla av ungdomar, främst tjejer i tonåren. Efter att vi har väntat i ca 45 minuter inklusive en ölpaus på Berns så beslutar vi oss för att försöka få tag i en taxi, vi lyckas oss kommer relativt snabbt ut till Grönan. Där kommer nästa smäll, på nummerlappen vi får vid biljettkontoret står det 488. På biljettkontorets ljustavla står det 135! Efter 40 långa minuter kan vi få våra biljetter och ta oss in och fram till uteserveringen där 4 kalla Heineken beställs relativt snabbt. Efter vi njutit klart av ölen var det dags att ta sig til stora scen där konserten började när vi kom fram.
Det började lågmält men exploderae i en stark version av
Ramlar som låt nummer två, sen kommer låt efter låt av magi, där Håkan svingar sitt trollspö och vi dansar, hoppar och sjunger med i varenda rad. Efter ett par låtar så känns det som om tempot dras ner, man saknar dom snabba, medryckande låtarna. Jag menar, det skulle ju va dans, dans, dans.
Men så kom introt till kvällens höjdpunkt
Jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig och där började Håkan driva oss ända in i kaklet.
Känn ingen sorg och
Kom igen Lena är moderna klassiker, och publiken överröstade scenen. Som sista extranummer blev det
Nu kan du få mig så lätt med bara piano och körsång av publiken.
När det var slut tog vi oss till Kaskad bar för att fylla på dom stora mängder vätska vi tappat under vårt dansande. Om man nu kan kalla iaf mitt skuttande upp och ner för dans.
Vill ge ett stort tack till tjejen i 20-års åldern som stod framför mig och hoppade upp och ner i otakt med mig och skapade mysig...friktion emellan oss. Tyvärr gick hon efter en timme, kan vara pga friktionen men det förhöjde iaf min konsertupplevelse.
Sammanfattningsvis så var det en skön kväll på Grönan. Och jag kommer iaf tilbaka nästa år för att se Håkan Hellström igen.
.jpg)
