Trots månader av upphetsat snack så blev det till slut ett relativt lugnt årsmöte för Djurgården Fotboll. Turbulensen inom föreningen hade i alla fall gjort att fler än någonsin kände sig kallade att närvara och röstlängden bestämdes till 255 personer.
Det första intressanta stoppet denna tre och en halv timme långa kväll var när Alf Johansson från DEFAB förklarade hur året gått, och varför det gått så illa. Ekonomiskt var 2008 en avgrund där föreningen med sina bolag noterade en förlust på 12,5 miljoner. Enligt Alf har detta till stor del skett efter dåliga sportsliga resultat, det dåliga världsläget samt att en stor omstrukturering skett inom DEFAB. 3 miljoner räknas som engångskostnader för löneutbetalningar till bland annat mindre duktiga tränare. 3,5 miljoner för uteblivna publikintäkter och liknande. Till exempel skall man gjort en förlust på en halv miljon bara på den uppskjutna Norrköpingsmatchen.
Trots detta påpekade Alf att det ändå finns en solid grund att stå på och att det absolut inte finns någon panik i föreningen. Man har fortfarande ett tillräckligt stort eget kapital för att göra ännu ett "2008".
Efter detta var det dags att utse vår nya styrelse då den förra styrelsen förlorat all respekt under sommaren och hösten och till stora delar valt att inte ställa upp igen, även om något sådant inte direkt var önskvärt från medlemmarnas sida. Valberedningen hade utfört ett till synes utmärkt jobb och det fanns inget att anmärka på så ny styrelse för Djurgården Fotboll blev:
Ordförande på 1 år: Per Darnell
Sedan tidigare valda till 2010: Ellinor Persson och Gustav Törngren
Ledamöter på 2 år: Magnus Forssblad, Per-Erik Hasslert och Douglas Roos.
Ledamöter på 1 år: Christer Haglund, Lars-Erik Sjöberg (enda omvalda från föregående styrelse) samt Johan Qviberg.
Inget speciellt att säga om detta mer än att det verkar vara ett ungt och intressant gäng som nu ska ta hand om vår förening. Douglas Roos var mångas favorit till Ordförande, men Per Darnell känns som en betydligt säkrare satsning. Väldigt kul med Johan Qviberg som nog skulle anses för ung, men nu får ett år på sig att visa att han är att räkna med. I övrigt kan det sägas att Magnus Forssblad delade flygplansrad med Busiga Björnar till Bordeaux för bortamötet i Uefacupen. Jag kan inte dra mig till minnes något speciellt om denna man, men det kan ju bero på att man var upptagen med att dricka gratisöl.
Efter detta kom så den första (och enda egentligen) kuppen för detta årsmöte. Det blev ingen styrelse som skulle kuppas ut utan istället så blev det i valet till valberedningen som de unga medlemmarna som varit starkt kritiska mot Bo Lunquist fick sätta ner foten.
Förslaget löd att Jan-Peder Norstedt, Leif Nilsson, Gustav Guggenheimer och Roland Åhman. Efter detta presenterades det från de bakre delarna av lokalerna ännu ett förslag, nämligen Niklas Andrae. Efter fem minuters avbrott så fick mötet ta ställning till om det skulle vara fyra eller alla fem i valberedningen och med stor marginal röstade man för fyra. När personer sen skulle väljas in i valberedningen så valdes samtliga fyra förutom Åhman in utan problem. "Rolle" fick ett väldigt klent stöd och kunde på så sätt börja planera för andra saker detta år.
Jag personligen var aldrig med på något "kupp" men jag röstade enligt "kuppmakarna" av en enda anledning. 2008 var ett skitår och jag vill städa bort det gamla och börja på det nya. Av denna anledning var det så skönt med en ny styrelse och av denna anledning så ville jag ha bort Bo Lundquists järnhand kring Djurgården, även om man måste klippa av minsta finger. För många har Ronald Åhman vart den sista lilla livlinan Lundquist haft i Djurgården, och att låta honom sitta i valberedningen var inte något jag ville göra. Därför är jag väldigt tacksam över att Niklas Andrae valde att ställa upp och jag hoppas det ska bli riktigt bra det här så inte "gamlingarna" kan jaga oss nästa årsmöte och påpeka hur fel vi hade.
Efter detta var det dags för kvällens mest utdragna del, den som kom att handla om inte mindre än elva motioner. Det blir inga utläggningar om alla, eftersom många var rätt ointressanta. Det var inte liv och död som avgjordes under detta möte, utan det var snarare ett första spadtag i uppbyggnaden av något nytt, mer ungdomligt och i mina ögon trevligare.
Glädjande så röstades motionen om ståplats igenom, vilket innebär att föreningen aktivt skall arbeta för att få till ståplats i SEFs regler samt att vår nya arena skall ha ståplats.
Motionen om pyroteknik röstades till viss del igenom och föreningen skall arbeta för att man skall få tillstånd till att använda pyroteknik, något som saknas idag.
Motionen om dif säk, var syfte var att få bort de ledande personerna inom säkerhetsapparaten föll direkt. Den var utformad på ett sätt att medlemmar av äldre ålder samt av mer korrekt uppfattning hade svårt att acceptera den. Samtidigt har jag svårt att se hur man kan utforma motionen på något annat sätt. Detta var ett desperat försök att bli av med dessa personer som man försökt bli av med i elva månader. Jag röstade för motionen men har full förståelse för att den inte gick igenom. Jag tror tyvärr att detta kommer påverka Djurgårdens arrangemang under 2009 på ett väldigt negativt sätt.
Det låg en motion för att stoppa SvFF från att försöka flytta över beslutanderätten om 51%-regeln från RF. Denna motion stoppades tyvärr. Något som är helt otroligt. Det finns inget för Djurgården att vinna på att låta denna regel som vi vill ha kvar gå från ett förbund som gillar regeln till ett förbund som på sikt vill riva upp den.
Inte speciellt förvånande men ändå trevligt att motionen om ökat samarbete med DIF Hockey gick igenom. Detta gör ju att "hökarna" aldrig mer kan motarbete hockeyn om man nu vill sitta i föreningsstyrelsen.
En motion som gick igenom handlade om att Djurgården aldrig ska spela ut bollen vid skada. Under hela pläderingen om denna motion satt jag och tittade i golvet och småskrattade, tills det ju visade sig att den röstades igenom med viss marginal. Möjligen skulle man ropat på omvotering då vi antagligen var fler som inte orkade lyfta armen eftersom vi var många som måste tagit det för ett skämt.
Slutligen gick motionen om att Bo Lundqust skulle få en rättmätig hyllning igenom med dunder och med brak, för även om han avslutade sitt ordförandeskap på ett fult sätt har han under en väldigt lång tid betytt väldigt mycket för denna förening.
Slutligen kan nämnas att Andrej Komac blev årets Djurgårdare.
Detta var ett händelsefyllt och spännande årsmöte. Vi ser fram emot nästa år, då vi hoppas på minst 500 medlemmar och 50 motioner!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar